Biträdande rikspolischefen Stefan Hector om kampen mot kriminella nätverk och rekryteringen av unga.
Under 2022 och 2023 nådde antalet skjutningar i Sverige historiskt höga nivåer, med nästan 400 bekräftade fall per år. Men de senaste två åren har utvecklingen vänt och statistiken visar på en tydlig nedgång. Enligt biträdande rikspolischef Stefan Hector är det ett resultat av målmedvetna och samordnade insatser från polisen.
– Nedgången är ett resultat av att vi i dag arbetar förebyggande mot alla nivåer av den organiserade brottsligheten. Genom underrättelsearbete, snabbare operativa insatser och tät samverkan har vi kunnat bryta våldsspiraler innan de lett till skjutningar. Samtidigt har många våldsdrivande aktörer lämnat Sverige för att undgå lagföring. Därför har vi kraftigt växlat upp arbetet mot de grovt kriminella som driver våldet från utlandet.
Konfliktnivåerna är dock fortsatt höga och har delvis ändrat form.
– Antalet sprängningar och bränder ökar, ofta med allt yngre barn som utförare. Det visar hur cyniskt barn utnyttjas av kriminella nätverk och varför arbetet mot nyrekrytering är helt avgörande.
Antalet barn under 15 år som misstänks för allvarliga våldsbrott har ökat kraftigt. Vad beror den utvecklingen på?
– En central del är att kriminella nätverk systematiskt utnyttjar barn just därför att de är unga, mer sårbara och inte straffmyndiga. Barnen används som utförare, budbärare eller spanare, ofta mot löften om pengar, tillhörighet eller status, ibland också under hot och påtryckningar.
En annan viktig förklaring är den digitala miljön.
– Rekrytering sker ofta via sociala medier och chattappar, helt utom räckhåll för vuxenvärlden. Där normaliseras våld, kriminalitet och ett språkbruk som gör att mycket unga barn snabbt kan dras in i något de varken förstår konsekvenserna av eller kan ta sig ur på egen hand.
Hur förhindrar vi nyrekryteringen av barn?
– Det krävs insatser på flera nivåer – samtidigt. Sedan lagen om involverande av underårig i brottslighet trädde i kraft har flera hundra personer dömts. Men verklig effekt kräver att polis, socialtjänst och andra aktörer agerar tidigt och tillsammans.
Kräver mer ansvar från techbolagen
För det första behöver techbolagen ta ett betydligt större ansvar, menar Stefan Hector.
– Polisen driver på och agerar, men många bolag stänger ner chattar och konton först efter våra påtryckningar. De behöver själva agera snabbare och mer proaktivt för att upptäcka och stoppa rekrytering i realtid. På sikt kan lagstiftning krävas, men redan nu finns stora möjligheter till tätare samarbete och informationsdelning för att förhindra grov brottslighet och skydda barn från livslånga konsekvenser.
Efterfrågar praktisk handling från myndigheter
Till myndigheter, särskilt kommuner och socialtjänst, är budskapet från den biträdande rikspolischefen tydligt: det brottsförebyggande uppdraget måste omsättas i praktisk handling tidigt.
– Arbetet behöver börja i skolåldern och ofta ännu tidigare. När barn är så unga är det inte polisens roll att vara först in, men vi samverkar gärna och bidrar med vår kunskap, erfarenhet och våra rutiner, säger han och berättar om en nystartad nationellt koordinerad polisinsats med målet att agera samlat, uthålligt och kraftfullt mot nyrekrytering.
– En central del är att tydligare stödja kommunerna i att mobilisera mot nyrekrytering på samma systematiska sätt som vi gör inom polisen. Varje samhällsaktör måste ta sitt ansvar, så att vi tillsammans skapar en effektiv reaktionskedja mot nyrekrytering.
”Kriminella nätverk söker allt yngre barn som utförare. En trygg vuxen i rätt ögonblick är ofta avgörande för att ge barn en annan väg.”
Stefan Hector, biträdande rikspolischef
Många varningstecken kommer tidigt
Verklig effekt får vi först när familjer, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv kliver fram, tar ansvar och agerar tillsammans, betonar han och riktar sig först till föräldrar:
– Var närvarande, nyfikna och våga agera. Många varningssignaler kommer tidigt, som förändrat beteende och språkbruk, nya kontakter eller sådant i telefonen som inte känns rätt.
Han berättar att polisen får många samtal från föräldrar och andra viktiga vuxna som slagit larm, kring allt från planer på grova våldsbrott till vapen som hittats i ungas rum.
– Den kommunicerade oron för ungdomar ökade med nära 40 procent mellan september och november förra året. Det vittnar om något viktigt: vuxnas engagemang gör skillnad och kan ge barn en ny riktning i livet.
En trygg vuxen kan avgöra
Han understryker också betydelsen av ideella krafter, som idrottsföreningar, fritidsverksamheter och religiösa samfund, liksom jobb och praktik inom näringslivet.
Vad hoppas du att initiativ som Det räcker!-rörelsen vill skapa kan skapa?
– Jag hoppas det leder till en kulturförändring, där vi tydligare markerar vad vi accepterar och inte accepterar. När fler vuxna tar ansvar, säger ifrån och agerar tidigt, skapar vi ett samhälle där polisen i större utsträckning kan vara polis, och där färre barn behöver växa upp med erfarenheter som ingen ska behöva bära, säger han och avslutar:
– I grunden handlar det om att ingen ska behöva stå ensam, varken barn, föräldrar eller de poliser som möter konsekvenserna när samhället inte räcker till. Det räcker! är en påminnelse om att det fortfarande finns tid att göra annorlunda, tillsammans.
