I Fittja, ett av Sveriges särskilt utsatta områden, är våldet ständigt närvarande – på gatorna och i mobilen. Men mitt i otryggheten finns barn med framtidsdrömmar och vuxna som vägrar ge upp.
Fittja, tidig onsdagskväll. Inne på fritidsklubben Fittjapulsen rör sig elvaåriga Samir och Rami vant mellan pingisbord, airhockey och soffhörnor, omgivna av ett sorl av ungdomar som pratar. Utanför blandas ljuden från centrum – elsparkcyklar som parkeras, röster från ungdomar som möts upp och tunnelbanan som rullar in på stationen. Samir och Rami har vuxit upp här, i ett av landets särskilt utsatta områden.
– Det är lite tufft. Man vet inte vem som går runt vid ens port, om någon säljer droger. Det är läskigt att se. Men jag har bott här sen jag föddes så jag är van, säger Samir.
– Ja, jag är också van vid att se grejer omkring mig. Jag får inte vara ute lika sent längre nu. Man kan lätt bli kidnappad, säger Rami.
Våldet i Fittja
– Det har fått bort droghandeln. Sen har ett antal personer överträtt förbudet, vilket har slutat med fängelsedomar, sa Michael Johansson, lokalpolisområdeschef i Botkyrka till SvD i december 2025, och tillade:
– Det innebär inte att folk inte handlar med droger längre. Men att det inte sker i centrum ökar tryggheten.
Men för barnen prövas tryggheten också i det fördolda.
– Våldet syns överallt, säger en av killarna vi träffar på fritidsklubben. Det är jätteenkelt att hitta. Det finns på TikTok, Snapchat, Instagram … överallt.
”Våldet syns överallt. Det är jätteenkelt att hitta. Det finns på TikTok, Snapchat, Instagram … överallt.”
Hösten 2024 blev en man skjuten på en restaurang inte långt härifrån. Tre tonåringar dömdes för dådet. Samma år sköts flera skott mot ett flerfamiljshus. Året innan sköts det mot tre personer och 2021 dödades en 20-åring i området. Våldet är nära. Samtidigt menar polisen att man det senaste året kunnat se vissa förbättringar i Fittja efter riktade insatser, såsom preventiva vistelseförbud.
Vad är det ni får se på sociala medier?
– Folk som blir misshandlade eller skjutna. Eller barn som har pistoler. Många ungdomar filmar innan de ska begå brott.
Samir och Rami berättar att första gången de såg en dödsskjutning på sociala medier var för flera år sedan. Nu tillhör det vardagen. Detsamma vittnar tonåringarna Elina och Nour om:
– Jag var åtta år första gången jag såg en skottlossning på sociala medier. Då blev jag rädd. Nu orkar man inte bry sig längre, det kommer så ofta, säger Nour.
En ny vardag för unga
Men utanför skärmen pågår våldet.
– Man hör om saker hela tiden. Vi var ofta med min pappas bästa vän, men helt plötsligt var han borta. Det visade sig att han hade blivit skjuten, berättar Elina och säger att hon tycker det är läskigt att gå ute när det är mörkt.
Vad tänker ni om att det finns barn som mördar eller kan bli mördade?
– Dåligt. Folk tror att det är coolt att bli kriminell. Men när du är inne i det, då vill du komma ur det och det går inte. Då har du inget val.
Vad önskar ni att samhället gjorde?
– Man borde vara lite strängare mot barn, så att de förstår konsekvenserna och inte hamnar i kriminalitet. Sen borde det vara fler ordningsvakter och poliser ute, säger Samir och Rami.
Barn vill se förändring
Vi möter Amira och Nima som beskriver att mycket av deras tid går åt till skolan och studierna, men att våldet ständigt finns närvarande.
– Jag är mest rädd om min bror när han är ute sent på kvällen. Det har hänt att folk blivit skjutna även om de inte är kriminella, utan bara för att de kanske liknar en viss person. Jag tänker på om det skulle hända min bror när han ska gå till träningen, säger Nima.
När vi träffar 16-åriga Elias och Karim, som vuxit upp i Bredäng, Skärholmen och Fruängen, tycker de att viss musik glorifierar våldskulturen och att skivbolag och streamingtjänster borde ta mer ansvar för vilka budskap de är med och bidrar till att sprida.
– De borde tänka på sitt inflytande. De är så stora, det de gör kan påverka unga, säger de.
– Vuxna borde ha mer koll och ta kontroll. Kurator och lärare borde också ha mer makt i skolan.
Vad tycker ni att regeringen borde göra?
– De borde visa vad som är rätt och fel redan när man är liten, till exempel i skolan.
Det ökande våldet har fått Karim att vilja bli polis i framtiden.
– När jag hörde om pappan som gick med sin son i Skärholmen och blev skjuten blev jag motiverad att bli polis. Det stör mig när civila blir skjutna, säger han.
Drömmar trots otryggheten
Amira och Nima drömmer om att bli artister, Samir och Rami har ambitioner inom ekonomi och sport. Men framtidstron är begränsad och tankarna finns att lämna Sverige.
– Jag vill kanske flytta till mitt hemland Georgien. Det är farligt där också, men lugnare än här, säger en.
– Jag vill flytta utomlands, samtidigt vill jag bo kvar här där jag är uppvuxen. Jag vill att mina barn ska växa upp i Sverige, säger en annan, medan en tredje konstaterar:
– Jag vill inte bo här som vuxen. Det är för mycket kriminalitet. Om det stoppas kanske jag vill bo kvar.
Fittjapulsen – ett initiativ som förändrar
Slutligen möter vi eldsjälen Magnus Nylund, föreståndare för Fittjapulsen, som drivs av Studiefrämjandet. Han har engagerat sig för Fittja hela sitt liv och är hyllad för sitt arbete bland barn och unga i området. Han berättar att det trots allt skett stora förändringar i Fittja de senaste åren.
– Fittja var tidigare bortglömt. Tätbebyggt, nedskräpat och nedgraderat, men nu har ett företag köpt upp centrum och fräschat upp mycket. Dessutom investerar kommunen stort i Fittja, säger han.
Samtidigt har verkligheten för barn och unga blivit tuffare, inte minst på grund av livet på sociala medier.
– Barnen ser mest negativa saker på sociala medier och försöker leva upp till dem. Så även om stora satsningar görs i området är det därför svårare att nå barnen i dag, säger Magnus kollega Amir.
Förutom en trygg plats där ungdomar kan hänga, spela spel och delta i organiserade aktiviteter arrangerar Fittjapulsen alltifrån skidresor till sommarutflykter och samarbetar ofta med andra aktörer i kommunen.
– Vi står på ungdomarnas sida, men mycket av resurserna måste vi själva finansiera. Det är bara att kämpa på, säger Magnus och understryker kraften i det kollektiva.
– Vi måste samla alla goda krafter, i alla områden från norr till söder. Vi behöver samverka för att få bukt med våldet som har gått överstyr i samhället. För jag tror på en ljusare framtid.
Rätten till trygghet
När vi lämnar Fittja lämnar vi ett av Sveriges 19 särskilt utsatta områden, en plats där barn växer upp i skuggan av våld. Men våldet stannar inte längre i områdena – det följer med i mobilen. Samtidigt slår Barnkonventionen fast barns rätt till liv, trygghet och utveckling. En rättighet som fortfarande inte är verklighet för många barn.
Samtliga namn på barnen i reportaget är fingerade.
